Ett landskap bakom varje ammunitionsklockarmband som tillverkas i vår studio
Ammunitionsbanden är speciella. Det råder ingen tvekan om att varje väska har en historia och en unik berättelse och det skulle vara oerhört intressant att höra den om bara någon kunde berätta den.
Vissa påsar som jag får i mina händer är exakta och nästan nya: med en specifik lukt av arméns förvaring. Det är nästan uppenbart att sådana påsar har väntat på att användas på hyllan bland annan militär utrustning i åratal och slutligen har hittat sin plats i överskottet, antingen för att återvinnas eller för att göras om till andra användbara produkter. Som klockarmband, till exempel. Lädret i sådana påsar är extremt trevligt och mjukt, inte torkat och kommer att tjäna länge på grund av dess veggarvade natur, tjocklek (3,5 - 4 mm) och högkvalitativa avsedda för de tuffaste förhållanden, som påsen aldrig slutligen upplevt. Lädret får ett nytt liv när en klockentusiast planerar att använda det för nästa klockarmband, och vi vet aldrig om det kommer att användas i öknen eller bergen, efter sin ägares livsstil. Armbanden är vattentäta och kan användas vid simning eller dykning.
De andra påsarna har massor av repor, patina och årtalsstämplar från 1930-talet. Man kan tänka sig att de kan ha använts vid verkliga tillfällen i Europa. Historien om sådana påsar är så rik och så tyst, att man i vissa fall skulle vilja höra den innan man återanvänder påsen. Jag försöker spara årtalen i första vändan när jag klipper till påsarna för återanvändning, så att ägarna ska känna till och respektera varje bands förflutna.
De schweiziska påsarna delas upp i en bakre och en främre del innan klockarmbanden tillverkas. Baksidan innehåller årtal och schweiziska märken. Den är starkare än framsidan och ganska tjock för att kunna skäras med händerna (vilket är nästan omöjligt utan att riskera att skada händerna om man gör det med en kniv).
Originalpåsarna är sydda med vaxad tråd (mer än 1 mm tjock). Vissa pungmodeller tillåter att man sparar originalsömmen som den är på bandet och använder de delar av lädret som ursprungligen syddes för arméns bruk. Som modellen nedan av remmen gjord av den jugoslaviska påsen (1960-1970-talet). Bandet har originalspänne från pungbältet och originalsömmar längs sidorna (beige), delen med bandhålen är inte sydd och har märkena från det handsydda originalpungbältet.
Det är dock inte alltid möjligt att spara den ursprungliga sömnaden på grund av de olika påsarna och stygnplaceringskonstruktionerna.
Jag använder skärformarna för korrekt storlekskontroll och maximal kvalitetskontroll över formen på den produkt som tillverkas av det unika materialet.
Skärformerna tillverkas på beställning och designas av mig, baserat på min mångåriga erfarenhet av att skära läder för hand. Många av arbetsmomenten vid tillverkningen av bandet är fortfarande manuella och kan inte ersättas av verktyg.
För sömnad använder jag vaxad tråd (1 mm eller tjockare) och använder en tråd som till utseendet är så lik originaltråden som möjligt.
The stamp location does not always allow to place them on different watch bands parts. Sometimes they appear to be on the same side. In some cases, it is hard to save both. But I try to compromise as much as its possible to save both original stamps, even if the design will be differing a bit form the offered image. in fact, each strap requires careful planning before producing each strap.
The final outcome is always unique and might slightly differ from the initial product listing. The above-mentioned reasons as well the size of the strap influencethe watch band design: it is harder to locate marks on the 16 mm wide strap compared to 26 mm one. Therefore, each watch strap is unique and made to order for each owner and watch.